dk4

Första dagen på YA. Sitter på tåget nu (och har gjort de senaste 40 minuterna). Klockan är 06.50. Kaffe har druckits, mackor har ätits och kroppen har duschats. Inget av det har gjort mig piggare. Jag ÄR ingen morgonmänniska. 

Dock är jag väldigt spänd över att få praktisera lite journalistik. Jag har ett och annat knäck i huvudet och redan igår kollade jag upp lite på nått av dem. Det är lite svårt att komma in i lokaltänket när man inte har den blekaste hur det “lokala” i Simrishamn ser ut. Men det ska nog gå bra, jag pratar ju nästan i ingresser redan.

Tåget skrämde precis livet ur mig. Det stannade i Tomelilla och stod där en stund. Sen, all of a sudden, vänder det och börjar åka tillbaka! Men alla andra sitter kvar som om det vore världens mest naturliga ting så jag antar att det brukar göra så. Ehh... Creepy! Blev ju alldeles kallsvettig. Nerver och tåg som inte uppför sig som brukligt är inte någon bra kombination. Jävla skånetrafiken! (Tåget verkar dock vara i tid...)

Peace!

En man satt på ett kafé. En helt vanlig man med en aning udda åsikter om det mesta. När han satt och kliade sig i sitt stora röda skägg funderade han över hur kaffet han drack hade ställt sig till den rådande finanskrisen. Denna tanke bollade han fram och tillbaka i ungefär en halvtimme tills han såg sin bordsgrannes kopp, med någon extravagant kaffesort i, och föreställde sig de två kaffekopparna disputera både finanskris och invandrarpolitik i Rosenbad. I ren “liftarens guide”-anda måste jag nu poängtera att den här mannen inte har någonting med fortsättningen att göra. Han bara råkade sitta på ett fik, ensam med sina tankar. I samma anda bör också nämnas att i mannens moderiktiga väska låg en handduk.

Ungefär såhär långt brukar jag komma när jag försöker skriva av mig en massa saker. Visst, rolig läsning för vissa invigda, men sällan en start på något projekt.

Jag är dock helt övertygad att mina skara trogna blogg-läsare suktade efter just ett sådant här intetsägande inlägg.

That's all folks!

Dag 1 (av 2).

För er som inte är informerade så är jag i Östersund med tjejerna i laget. Vi har haft en match idag och har en imorgon. Idag gick det bra, väldigt bra. Jag blev verkligen imponerad av tjejernas laginsats. Alla kämpade på hela matchen och trots att Ellinor gjorde 8 (av 9) mål så var det helt klart lagets vinst.

Den senaste resan vi tog oss för med laget så hade vi Johan “N-B” Wall på minibussen och han fick då chansen att gästblogga. Denna gången tycker jag det är dags för en bildjournalist att komma till tals. Det är en ära, ett privilegium (och med lite nervositet) som jag lämnar över tangenterna till Sanna “lillkniven” Dolck:

Det är konstigt att det inte luktar svett härinne. Alla våra matchkläder och äckliga strumpor ligger på de stackars fjärdeklassarnas bänkar och stolar i en liten skola i Brunflo, Östersund. På golvet ligger tre lagkamrater och snackar skit, Linus sitter JÄMTE och skriver sms. Otippat. Eller? 

Jag älskar att åka bort såhär. Det är äkta läger-känsla att blåsa upp den röd-blå luftmadrassen och rulla ut sovsäcken. Självklart står det en godispåse och en överfull sportbag bredvid. En liten del av mig vill bara vara liten igen så att jag kan springa runt, busa, skratta och hitta på hyss. Men jag borde inte. Jag är ju nästan äldst. Jag får nöja mig med att vi spelade MIFS-innebandy (inga regler) i typ världens minsta gympasal innan. En omgång barn-TP hann vi också med. Och det var jäkligt roligt. Jag trivs verkligen i det här laget. 

Jag kan inte annat än att hålla med Linus om dagens match. Jag hoppas att alla är precis lika taggade inför morgondagen. Vi möter tabelltvåan Frösö och vi ska ge dem en ordentlig match. Imorgon ska matchkläderna lukta svett på riktigt.

Tjingeling/ Kapten Dolck

Min nervositet är nu borta, Sanna skötte bloggandet väldigt bra. Hon axlade Herr Walls mantel med heder!

Jag blev för övrigt omnämnd i Sydsvenskan idag. I Svenska spels kampanj om “idrottens stöttepelare” (som jag inte egentligen känner mig som...). Där stod mitt namn, i en lista... Väldigt oväntat!

På återseende!

Dag 2 (av 2).

Dagens match bestod av ett väldigt varierande spel, första och andra perioden såg inte speciellt bra ut. Trötta ben, tunga huvud, irritation och slarv. Men ja jäklar vad jag blev imponerad i 3:e! Att rycka upp sig efter 4-0 (efter fösta) är relativt enkelt. Att rycka upp sig efter andra med 8 mål i häcken och inga alls framåt, det är en bragd! Matchen slutade 15-7, alltså blev sista perioden 7-7. Starkt jobbat av tjejerna!

Vi sitter nu i minibussen på väg hem och stämningen är trots förlusten ganska bra. Linda sitter och gråter samtidigt som resten halvsover (Linda gråter för att “kom änglar” av Winnerbäck spelas i högtalarna, hon har blivit lite sentimental på äldre dagar...).

För att runda av det hela vill jag klämma in ett: “Gaaaaaah! Hur ska jag göra!?!”

Peace!

Jag tänkte köra en liveuppdatering från minibussen på väg till Bollnäs och innebandymatchen vi har där idag. Tanken slog mig dock en bit in i resan så ni får ha överseende med att ha missat den första ja, timmen. 

Vi har bland annat en gästresenär, Johan “N-B” Wall, sportreportern från just Bollnäs. Han ska hem och träffa mamma, sött va? Så småningom ska han få skriva ett stycke här också, som *trumvirvel* gästbloggare!

11.34

Vi borde svänga av E4:an ungefär (exakt) 12.14 berättar Tomas efter att ha analyserat några riktmärke. 

11.36

Cykelavstånd till Stockholm, cirkus 30 mil...

11.43

Vi närmar oss Iggesund, hålan vars pappersbruk gör så att det stinker skit i hela norra Hälsingland. 7 mil kvar innan vi är framme i mitt Bollnäs. Jag är kluven inför dagens batalj. Mitt hjärta klappar självklart för Bollnäs men samtidigt hoppas jag att det går bra för sundsvallstjejerna som är ledda av min vän från Malmö. 

11.44

Jag får tillbaka datorn efter ett, oerhört, objektivt inlägg... Eller? För er som inte förstod det så var det Wall-E som skrev 11.43-tyckandet.

11.46

Vi ska tydligen åka förbi Sveriges smalaste hus nu. 

Och det gjorde vi, ja jäklar vad det var smalt!

11.47

Sist vi var på roadtrip till match så fick tjejerna lära sig om rullstensåsar och Hallandsåsen. Idag så har vi ju en Bollnäs-veteran i bilen så vi får lära oss lite om “Snoddas” och någon annan generic gammal sångare som sen länge är bortglömd.

11.50

Den skånska dialekten jämförs med Kaizers Orchestras sångare, som sjunger på norska...

Ack denna outbildade pöbel från Norrland! Fast med tanke på hur kallt det är så är det inte så konstigt att hjärncellerna står still!

11.55

“Generic gammal sångare som sen länge är bortglömd”, kallar Danmark honom utan att veta vilken nationalskald han har gått miste om. Det är förstås allas vår Arne “Rosen” vi snackar om. Hur kan man ha missat denna fantastiska slagdänga? För mig är det ett mysterium.  

11.58

Jag skulle vilja påstå att jag har ganska bra koll på mina gamla klassiker så något alldeles för viktigt kan jag inte ha missat. (Oj vad Johan kommer halshugga mig sen!).

Som ni märker så låter jag Johan komma till tals lite då och då. Ni får ha överseende med hans pretentiösa sportjournalist-dravel, det blir så när man bara läser Erik Niva och Neil Strauss. 

12.03 

Vi närmar oss Bollnäs och Wall-E lurar in oss på småvägar. Det ska bli spännande att se om vi kommer fram helskinnade eller om vi kör vilse här i Hälsingland. Alla vägar har sitt pris...

12.06

T.o.m. El-kablarna som ligger längs skogsbrynet är täckta av snö. Det enda som sticker ut från den snötäckta vägen och skogen är helt enkelt några gräsligt gamla, vad som egentligen inte borde få kallas, hus. 

12.08

Snart trycker jag in min nyligen brända Timbuktu-skiva (med 4 låtar av Winnerbäck för att blidka de övriga i minibussen). Mix-skivan med Johnossi, RHCP, Flipsyde, Moneybrother och några andra låtar som jag inte kommer på just nu.

12.17

Vilse i Hälsingland? Hur kan han tro att jag inte har koll på småvägarna i skogen? Jag känner det här landskapet bättre än vad jag känner Limpan, alltså både utan och innan. Varför detta påhopp på Neil Strauss? Den mannen ska ha koudous (felstavat, jag vet men jag använder mig av fonetisk skrift, dansk fonetisk skrift). Jag har honom att tacka för allt jag kan!  

12.18

Det märks att allas vår kära Nilsson-Bengtsson börjar få ont om spydigheter. Det är då han sjunker till nivån där han kommenterar min älskade dialekt. Jag låter honom göra det, han vet inte bättre. För att göra hans språkbruk förståeligt så väljer jag att översätta: När han skriver “koudous” så menar han “kudos”. Det är lite tragiskt att Johan lärt sig allt av Strauss, med tanke på att hans bok släpptes under de senaste åren vilket betyder att Johan inte fick ligga förrän han läste boken... Ni kan själva dra valfria slutsatser.

12.23

Fortfarande lika snöigt, fortfarande skog överallt, fortfarande småvägar, fortfarande dåliga ursäkter till byggnationer. 

12.25

Korsning där vi svänger höger mot Bollnäs. Åt vänster var det skyltat “Söderhamn”. Ytterligare en håla i Hälsingland.

12.26

Sveriges mest omständliga text på en vägskylt kan nu läsas: Bergslagsdiagonalen.

Försök säga det 18 gånger i rad efter en 33:a Cola!

12.29

11 kilometer till Bollnäs. 

12.35

Jag tycker att det är dålig stil av Linus att klanka ner på mina sexuella erfarenheter. Med tanke på att jag inte levt singelliv sen jag var 16 har jag inte behövt jobba så hårt för att få till det. Limpan måste däremot ha det lite svårare. Jag menar, han är knappt torr bakom öronen och puberteten ligger fortfarande flera år framåt. 

12.38

Ack denna tragiska lantis-mentalitet. I storstäderna är de sociala kraven större, man utvecklas därför tidigare, av rent tvång. Ja, det är tråkigt, det borde inte vara så. Men man kan inte förneka samhällsbilden som den är. Så jag skulle, trots två-tre års skillnad på mig och N-B, vilja påstå att vi ligger ganska lika. Fast ja, jag kanske tar mig lite vatten över huvudet.

12.40

Nu är vi framme!

13.01

Nu sitter jag i Bollnäs sporthall. Parkettgolv, färglada väggar klädda i reklam och plastiga läktarstolar. Golvet påminner om Limhamns sporthall, lite sådär halt och slitet.

Det är nu 59 minuter till match. 

Kort analys av motståndarna som redan går runt och leker med boll på plan:

Nr 14, teknisk, ganska säker på volley, dock långsam och inte speciellt bra skott.

Nr 20, hyffsad skytt, placerar, tar dock god tid på sig att skjuta.

Nr X (ej numrerad tröja), giftiga skott, snabba och hårda, lite problem med siktet dock.

16.48

Nu sitter vi på Max, det enda goda som någonsin kommit från Norrland (beroende på hur man definierar Norrland vill säga). Matchen slutade 5-5 efter en stark insats från de 8 + målvakt vi hade. Domaren ville dock inte som vi, inte som motståndarna heller, de levde sitt eget lilla liv på plan...

17.57

Nu sitter vi i bilen med ungefär 100 kilometer till Sundsvall. Andra helgen i rad som jag varit i Bollnäs (eller ja, i trakterna). Imorgon ska vi möta Söderhamn, som f.y.i. ligger i närheten av Bollnäs. Maija och Ellinor har fått skrapa ihop en skiva precis och de sitter där bak med breda leende och huvud som gungar i takt med musiken. 

18.00

Ikväll verkar det som om det blir fifa09-kväll på förrådet. Några bärs, gott sällskap och frenetiskt knapptryckande. Det ska bli skoj, får se hur många vi blir. Tomas är lite konfunderad över att jag inte fått sms på länge (men det har jag, mobilen är satt på ljudlös bara så han hör inte det...).

18.08

Matchen slutade alltså 5-5 men Bollnäs tryckte på bra i slutet. Som tur var letade sig ingen segerboll in. Som Bollnäsbo är jag måttligt populär här i bilen och vid en förlust hade jag nog varit tvungen att ta till mina apostlahästar för att ta mig tillbaka till Sundsvall.

18.09

Och där har vi det där pretentiösa sportjounalist-dravlet igen...

18.10

Tjejernas skiva var fylld med sömnpiller, så nu ligger volymen kring 100 decibel för att Tomas inte ska somna framför ratten. Tur att ens öron redan är ganska avtrubbade! 

Nu körde vi in i den stinkande hålan Iggesund igen, då borde det vara lite mer än timmen kvar till S-vall.

18.15

Jag konstaterar med nöjd min att detta inlägg kommer vara mitt längsta någonsin. NU ligger det på 1265 ord och 7260 tecken (för er som inte förstod så var NU:et mätpunkten...).

Undrar om någon kommer läsa allt... 

18.24

Konstigt nog valde, de på 90-talet födda, flickorna en massa 80-tals musik. Bonnie Taylor, Foreigner, David Bowie och Simple minds för att nämna några. Just nu ljuder “Purple rain” och tjejerna gick nästan på att låten kom förra året... *suck* Dagens ungdom!

18.36

Nu är vi i alla fall inne på 2000-talet när det kommer till musiken i form av Duffy. Skivan var inte vidare bra faktiskt, och då är jag snäll i mitt uttalande! Jag funderar på om man kanske ska bränna en skiva med Svenska akademien, se vad Norrlänningarna säger om det!

18.49

Detta räcker faktiskt för dagen. Jag orkar inte och N-B har gått i ide. Så vi tackar för oss och skrattar åt er som läst allt, ni har verkligen inget liv!

Peace!