Weekend i Östersund
Dag 1 (av 2).
För er som inte är informerade så är jag i Östersund med tjejerna i laget. Vi har haft en match idag och har en imorgon. Idag gick det bra, väldigt bra. Jag blev verkligen imponerad av tjejernas laginsats. Alla kämpade på hela matchen och trots att Ellinor gjorde 8 (av 9) mål så var det helt klart lagets vinst.
Den senaste resan vi tog oss för med laget så hade vi Johan “N-B” Wall på minibussen och han fick då chansen att gästblogga. Denna gången tycker jag det är dags för en bildjournalist att komma till tals. Det är en ära, ett privilegium (och med lite nervositet) som jag lämnar över tangenterna till Sanna “lillkniven” Dolck:
Det är konstigt att det inte luktar svett härinne. Alla våra matchkläder och äckliga strumpor ligger på de stackars fjärdeklassarnas bänkar och stolar i en liten skola i Brunflo, Östersund. På golvet ligger tre lagkamrater och snackar skit, Linus sitter JÄMTE och skriver sms. Otippat. Eller?
Jag älskar att åka bort såhär. Det är äkta läger-känsla att blåsa upp den röd-blå luftmadrassen och rulla ut sovsäcken. Självklart står det en godispåse och en överfull sportbag bredvid. En liten del av mig vill bara vara liten igen så att jag kan springa runt, busa, skratta och hitta på hyss. Men jag borde inte. Jag är ju nästan äldst. Jag får nöja mig med att vi spelade MIFS-innebandy (inga regler) i typ världens minsta gympasal innan. En omgång barn-TP hann vi också med. Och det var jäkligt roligt. Jag trivs verkligen i det här laget.
Jag kan inte annat än att hålla med Linus om dagens match. Jag hoppas att alla är precis lika taggade inför morgondagen. Vi möter tabelltvåan Frösö och vi ska ge dem en ordentlig match. Imorgon ska matchkläderna lukta svett på riktigt.
Tjingeling/ Kapten Dolck
Min nervositet är nu borta, Sanna skötte bloggandet väldigt bra. Hon axlade Herr Walls mantel med heder!
Jag blev för övrigt omnämnd i Sydsvenskan idag. I Svenska spels kampanj om “idrottens stöttepelare” (som jag inte egentligen känner mig som...). Där stod mitt namn, i en lista... Väldigt oväntat!
På återseende!
Dag 2 (av 2).
Dagens match bestod av ett väldigt varierande spel, första och andra perioden såg inte speciellt bra ut. Trötta ben, tunga huvud, irritation och slarv. Men ja jäklar vad jag blev imponerad i 3:e! Att rycka upp sig efter 4-0 (efter fösta) är relativt enkelt. Att rycka upp sig efter andra med 8 mål i häcken och inga alls framåt, det är en bragd! Matchen slutade 15-7, alltså blev sista perioden 7-7. Starkt jobbat av tjejerna!
Vi sitter nu i minibussen på väg hem och stämningen är trots förlusten ganska bra. Linda sitter och gråter samtidigt som resten halvsover (Linda gråter för att “kom änglar” av Winnerbäck spelas i högtalarna, hon har blivit lite sentimental på äldre dagar...).
För att runda av det hela vill jag klämma in ett: “Gaaaaaah! Hur ska jag göra!?!”
Peace!